nuheter

Jag kommer att tänka på Susan Faludis "Ställd". Den handlar om förräderiet mot mannen. På jakt efter den manliga identiteten tar hon läsaren med på en hisnande resa genom manliga miljöer i USA . Sjaskigheten, tristessen, det monotont triviala är det mest bestående intrycket av de miljöer hon skildrar. Från örlogsvarv i Long Beach och flygplanstillverkaren Mc Donnel Douglas via manlig mass-frälsning, fotboll, Vietnamkrig och månvandringar till en förort i Los Angeles och firman World Modeling Talent Agency, som sysslar med rollbesättning i porrfilmer, videor och tidningar.

"Här finns en "sceningång till den förhärskande amerikanska drömmen och en nödutgång för dem som gått på grund i en amerikansk ekonomi stadd i förvandling", säger Faludi. Det är högutbildade tekniker som blivit arbetslösa. Det är män som söker hjälp hos Gud för att ta tillbaka makten i hemmet. Det är hängivna fotbollsfans som blir av med sitt fotbollslag för att någon helt enkelt köper upp det och flyttar det till en annan stad.

Det är de unga soldaterna som drar iväg till Vietnam för att, liksom sina fäder, försvara världen mot förtrycket. Men världskommunismen är inte en lika tydlig fiende som de tyska arméer som fäderna slogs mot. I det här kriget finns inga tydliga frontlinjer, fienden bär inte uniform, men har i stället egenskapen att göra sig osynlig och lösas upp i djungeln, som en dålig abstraktion.

Tillbaka kom dessa män med ohyggliga upplevelser i bagaget och en stor skuld till mänskligheten. För dem som ville lyfta fram ogärningarna och ge armén en chans att ta itu med med den kultur som tillåtit amerikanska soldater att begå folkmord, för dem väntade decenniers kamp och mobbning. Vietnam var och är fortfarande ett trauma i USA. På samma sätt som 2:a världskriget i Tyskland. Men i USA har problemen sopats under mattan.

Rymdprogrammet är en viktig del i det propagandanummer som skulle skyla över misslyckandena. Här har männen, dvs astronauterna, förvandlats från handlingskraftiga män (handlande piloter, stridande soldater, tillverkande ingenjörer och arbetare...) till symboler. Rymdens piuppor kallar Faludi dem.

I porrindustrin har mannen krympt till en pumpande penis. Den som får jobb här måste visa upp en snygg erektion på beställning. Dessutom får han mycket mindre betalt än sina kvinnliga kollegor. Ur allt detta kommer våld.

Det är drygt tio år sedan Faludi skrev sin bok om den manlig identitetskrisen. Hon tar ut svängarna och Europa är inte USA. Men en och annan nyckel till dagens nuheter tycker jag att man finner i hennes text. Kan hen vara en lösning??

Undrar Ulla