Att känna skuld

Är sent ute till teatern och damtoaletten ligger på andra sidan av parketten. Dit hinner jag inte ta mig innan föreställningen börjar. Det finns också en handikapptoalett på den här sidan. Men den kan jag väl inte utnyttja! För det räcker väl inte att man känner sig handikappad. Det syns inte utanpå.

Jag slinker ändå in där, med röda kinder. Känner skuld.

Barbro

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0