Makter och massaker
Jag läser ”Riket av denna världen” av Alejo Carpentier. En dramatisk berättelse om våldsamheter, tortyr och negeruppror på Haiti i slutet av 1700-talet, början av 1800-talet.
Det viktiga är idéerna och människor som bärare av dessa idéer. Människorna försvinner men idéerna finns kvar och lever. Den bärande idén är drömmen om en frihet som aldrig kan förverkligas. När en makthavare slagits ned väntar bara nästa på sin tur att ta över. Utvecklingen är densamma, nytt uppror som göds av galenskap och massaker på förtryckaren. Allt upprepas.
I slutet av boken funderar den gamle slaven på människans öde. Han menar att hon lider, hoppas och arbetar för andra som inte heller är lyckliga. För människan eftersträvar hela tiden en lycka som är större än den hon har. Människans storhet består just i att vilja något högre. Den möjligheten finns inte i ”Himlarnas rike”. Där är allt redan fastställt, inget går att ändra. Det är omöjligt att offra sig för någon eller något annat.
När inte mänskliga makthavare står på tur att förtrycka, gör naturens makter det.
Barbro
