Egypten i fokus
Jag har levt i det gamla Egypten några veckor. Inför vår planerade resa skaffade jag litteratur om historia och tänkesätt och jag har blivit djupt imponerad av detta land. Det känns heller inte fel att följa dagens händelser i Egypten med landets historia som bakgrund.
För 5 000 år sedan framträdde i Nildalen ett samhälle med statsförvaltning, handel, skriftspråk, byggnation, avancerad teknik osv. I 3 000 år lyckades man - med vissa avbrott - hålla sig kvar på denna höga nivå som blomstrande stormakt i den här delen av världen.
Begreppet "Maat" är centralt i det tankesystem som det egyptiska samhället byggde på. Det är svåröversatt men rymmer betydelser som "sanning, rättvisa, världsordning, balans och harmoni" (enligt Gertie Englund i "Så tänkte de").
"Att upprätthålla Maat-ordningen i världen är faraos främsta uppgift. Staten är till för att Maat ska förverkligas och Maat måste förverkligas för att göra världen beboelig och tillvaron god. För att ordning, lugn och ro och harmoni ska bli bestående krävs en aldrig upphörande anspänning och ett ständigt engagemang för kulturen."
Det var ett avancerat samhälle med ett hållbarhetstänkande som inte bara omfattade naturresurser utan även människor. Förvisso ett klassamhälle, men med starkt uttalade krav på att motverka effekterna av skiftande villkor. Solidaritetssträvandena är centrala i vishetslärorna och klassresor legio. "Alla" erbjöds undervisning från 6-7-årsåldern och den som var intresserad och lämpad kunde fortsätta studera till 25-årsåldern med garanterad elitstatus som följd.
I princip rådde jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta förvånade många, inte minst grekerna. Hos Sofokles och Euripides kan man läsa att "egyptiern stannar hemma i spiselvrån, medan hans kvinna sköter parets affärer".
Det finns till och med dokument som tyder på att man hade "strejkrätt".
Framförallt slås jag av hur mycket av det som vi uppfattar som typiskt för vår västerländska kultur finns dokumenterat i denna del av världen 3 000 år före Kristi födelse och ca 2 500 år före både Platon och Aristoteles. Våra humanistiska och kristna värderingar var formulerade av araberna långt tidigare och i Egypten var man i full färd med att försöka praktisera dem. Araberna kom väl till korta, precis som vi, med att leva upp till sina höga mål. Men snacka om att vi har en gemensam värdegrund!
Om man pillar lite på tankemönster som konstruerats i sen tid och gör en resa i tid och tanke, kommer man att finna fantastiska möjligheter för fredlig samexistens.
Hoppas Ulla
För 5 000 år sedan framträdde i Nildalen ett samhälle med statsförvaltning, handel, skriftspråk, byggnation, avancerad teknik osv. I 3 000 år lyckades man - med vissa avbrott - hålla sig kvar på denna höga nivå som blomstrande stormakt i den här delen av världen.
Begreppet "Maat" är centralt i det tankesystem som det egyptiska samhället byggde på. Det är svåröversatt men rymmer betydelser som "sanning, rättvisa, världsordning, balans och harmoni" (enligt Gertie Englund i "Så tänkte de").
"Att upprätthålla Maat-ordningen i världen är faraos främsta uppgift. Staten är till för att Maat ska förverkligas och Maat måste förverkligas för att göra världen beboelig och tillvaron god. För att ordning, lugn och ro och harmoni ska bli bestående krävs en aldrig upphörande anspänning och ett ständigt engagemang för kulturen."
Det var ett avancerat samhälle med ett hållbarhetstänkande som inte bara omfattade naturresurser utan även människor. Förvisso ett klassamhälle, men med starkt uttalade krav på att motverka effekterna av skiftande villkor. Solidaritetssträvandena är centrala i vishetslärorna och klassresor legio. "Alla" erbjöds undervisning från 6-7-årsåldern och den som var intresserad och lämpad kunde fortsätta studera till 25-årsåldern med garanterad elitstatus som följd.
I princip rådde jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta förvånade många, inte minst grekerna. Hos Sofokles och Euripides kan man läsa att "egyptiern stannar hemma i spiselvrån, medan hans kvinna sköter parets affärer".
Det finns till och med dokument som tyder på att man hade "strejkrätt".
Framförallt slås jag av hur mycket av det som vi uppfattar som typiskt för vår västerländska kultur finns dokumenterat i denna del av världen 3 000 år före Kristi födelse och ca 2 500 år före både Platon och Aristoteles. Våra humanistiska och kristna värderingar var formulerade av araberna långt tidigare och i Egypten var man i full färd med att försöka praktisera dem. Araberna kom väl till korta, precis som vi, med att leva upp till sina höga mål. Men snacka om att vi har en gemensam värdegrund!
Om man pillar lite på tankemönster som konstruerats i sen tid och gör en resa i tid och tanke, kommer man att finna fantastiska möjligheter för fredlig samexistens.
Hoppas Ulla
Kommentarer
Trackback
