nuheter

62.ans buss snirklar sig nedför Hantverkargatan. Gatuarbeten stoppar upp. Två damer stiger på. De sätter sig framför mig.

-  Han är fantastisk, Evert Lundqvist. Har du sett målningarna?

-  Nää.

- Men gör det. Han skulpterar i färgen. Så tjock är den.

-  Jag är inte så mycket för det moderna. Vill kunna se vad det föreställer.

-  Men det gör man. Så modernt är det inte. Man kan inte låta bli att påverkas. Det är färg och ljus och mycket känslor.

-  Men det är nog inget för mig. Jag måste kunna förstå vad jag ser. Annars blir jag bara arg och irriterad.

Samtalet gled över i ett annat spår.

   Det är inte lätt att nå alla, tänkte jag. Vilket öde att ha ett yrke där man måste väcka känslor hos andra.

Barbro